lu.se

Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Hon blir forskare i Helsingborgs stad

Publicerad: 2018-10-01

I dag börjar företagsekonomen Caroline Wigren-Kristoferson sin nya tjänst som in-houseforskare i Helsingborgs stad. Tjänsten ingår i Flexit-projektet ”Forskning om innovativa processer i offentlig upphandling” och finansieras av Riksbankens jubileumsfond och kommunen.

Flexit är en satsning där Riksbankens jubileumsfond söker nya vägar mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. I det här fallet har Helsingborgs stad utsett områden inom sin verksamhet där kommunen har behov av kunskapsutveckling. Utifrån detta har docent Caroline Wigren-Kristoferson formulerat sin forskningsplan. Hon blir nu anställd i två år av Helsingborgs stad och tillbringar sedan det sista året tillbaka på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.      

Från och med den 1 oktober kommer du att vara Flexit-forskare i Helsingborgs stad. Vad innebär det?
Projektet jag ska jobba med handlar om vilken roll det offentliga kan ha när det gäller innovationer. Kan nya verktyg leda till fler innovationer eller ett annat sätt att arbeta? Det gäller inte minst upphandlingssammanhang, där det har kommit nya direktiv och lagar från EU-nivå om hur man ska få ett starkare samarbete mellan det offentliga och det privata, och också civilsamhället, för att hitta mer funktionslösningar på vissa utmaningar.

Jag ska vara på stadsledningsförvaltningen i Helsingborgs stad. Där jobbar man med många olika frågor, men också med mycket som är kopplat till urbana försörjningssystem. Det kan vara allt från översvämningsproblematiken till hur man hanterar otjänligt badvatten.

Ditt projekt handlar framför allt om innovation och upphandling. Varför är det viktigt?
Helsingborgs stad upphandlar för miljarder årligen. De har jobbat mycket med att bli en kommun där man ska vara tillåtande, vad gäller nya normer och värderingar. Men hur innovativ ska en kommun vara med offentliga medel? Hittar man rätt verktyg för att göra detta och hur förhåller man sig som tjänsteman till dessa verktyg? Det finns mycket som är spännande att titta på inom det här.

En sak är till exempel hur man i en vanlig upphandling skriver in sociala krav. I det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem jobbar man aktivt med det. Då är frågan hur det skulle kunna bli självklart för alla i kommunen att skriva in krav på att anställa personer som står utanför arbetsmarknaden och liknande. Det får effekter om vi tänker på det och vet att ”så kan man göra”.

Det har bara gjorts ett eller två OPI-samarbeten i Sverige, offentligt-privat-innovationssamarbete, och ett exempel är NSR som står för sophämtningen i Nordvästra Skåne. Där testar man nu i en del av Helsingborg sophämtning on demand. De har insett att sopbilarna kör samma runda om och om igen och en stor del av soptunnorna behöver inte tömmas. För att effektivisera det har man utvecklat en teknik där du drar i en spak på soptunnan och då markerar om du vill ha hämtning eller inte. Där har de verkligen jobbat med Internet of Things, men man har gjort på ett sätt så att alla är inkluderade – ingen står utanför för att man inte är teknikvan. Det finns många spännande demokratiska frågor i hela denna förändring.

Vad lockade dig till att söka dig till det här projektet?
Jag gjorde en etnografisk studie som min avhandling. Då bodde jag ett år i Gnosjö och studerade ”Gnosjö-andan”. När man har kommit en bit i sin karriär kan det vara problematiskt att frigöra tid för etnografiska studier. Därför är det här är en sån fantastisk möjlighet till att göra en djupstudie. Det som skiljer en Flexit-tjänst från vanliga forskningsprojekt, är att Flexit kräver ett prefektintyg, så det blir tydligt vad du förväntas lägga din tid på. Jag tycker att inifrånstudier är jättespännande och tänker att det som är viktigast att förstå om en grupp människor är det som de själva tar för givet, men det är också det som är svårast att förstå. Ett sätt att förstå det är att få delta i deras vardag.

Fungerar det rent praktiskt att du får en arbetsplats i Rådhuset i Helsingborg och är en del av arbetslaget där?
Ja, det stämmer. Det blir lite speciellt i och med att man lämnar vissa saker här i Lund. Men jag är tillbaka här om två år och är tio procent i Helsingborg det tredje året. Jag handleder dessutom mina doktorander under hela tiden.

Vad tror du kommer bli den stora skillnaden att jobba i en kommun jämfört med på universitet?
Min stora skräck var att man inte skulle ha förtroendearbetstid utan en stämpelklocka. Men sen insåg jag att så funkar det inte längre, man har förtroendearbetstid där också och då kände jag mig mycket lättad. Jag kommer ju ändå att vara en forskare där, med koppling hit till Lund. Det är en ambition i hela projektet och från Riksbankens jubileumsfond sida, att stärka samverkan mellan universitet och omgivande samhälle, att hitta bryggorna där vi kan ha mer utbyte och samtal.

Vad tror du att du har med dig om två år när du är tillbaka i Lund?
En massa kunskap om det som jag inte kan så mycket om, just upphandlingsprocesser och liknande. Sannolikt en massa ödmjukhet inför hur komplicerat är att nå de här målen och förändra. Det är komplexa system, och innovation när det offentliga äger systemen, ger vissa förutsättningar, samtidigt som ganska mycket innovation kan komma genom just offentliga beställare. När vi tänker på innovation och entreprenörskap så tenderar vi att tänka på den privata sektorn utan att då faktiskt då erkänna den stora roll som det offentliga har haft i våra stora innovationer.

Läs mer om Caroline och hennes forskning i Lunds universitets forskningsportal

Fakta: Flexit

Flexit är ett projekt inom Riksbankens jubileumsfond som söker nya lösningar för att sprida forskning utanför universitet och högskolor. Fokus är på att:

  • Bygga broar mellan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och företag och organisationer utanför universitetsvärlden.
  • Underlätta kunskapsutbyte och stimulera kontakter så att fler organisationer kan använda kompetensen hos disputerade forskare.

Riksbankens jubileumsfond vill också visa alternativa karriärmöjligheter för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Programmet är öppet även för seniora forskare.

Anställningen delas upp så att forskaren är anställd två år på ett företag/organisation och sedan ett år på ett lärosäte. Tjänsten består av 75 procent forskning och 25 procent tjänstgöring inom företaget/organisationen. Riksbankens jubileumsfond står för lönekostnader och andra kostnader som hör till forskningen (75% under samtliga tre år), organisationen står för lön för resten av anställningen, arbetsrum, kontorsmaterial och utnyttjande av övriga förmåner vid arbetsplatsen.

Forskaren är placerad på organisationen som in-houseforskare men förväntas behålla och utveckla kontakter med universitetsvärlden.

Källa: Riksbankens jubileumsfond

Läs mer om Flexit på rj.se